TILL ORFEUS handlar om konstnärsskap. Om längtan efter skönhet i en värld full av grymhet.

Orfeus beskriver i Palle Nielsens bilder en protest. Han vägrar att acceptera döden som verklig. Han vill se den gräns som går mellan liv och död. De städer han vandrar i kan lika gärna vara de dödas metropoler som de levandes. I detta psykiska gränsland besjunger han sin längtan efter Eurydike. Här finns något av konstens alkemi;att skapa liv av död natur. I sin studio skär konstnären fram sina bilder i en bit linoleummatta. Ytan blir till rum och arkitektur,vibrerande av psykisk täthet, rummen befolkas av människor och ting – relationer uppstår. I dessa drömlika städer finns både liv och längtan – död och förintelse, som varandras förutsättning. En påtaglig ,stark rörelse bär oss genom bilderna. Det är längtans och sökandets rörelse. Denna film är till Orfeus, för hans mod att våga se mörkret, och därför ständigt outtröttligt söka ljuset.