Leva i Jordbro är den andra filmen i Jordbrosviten 1972-2014. (mer info se nedan)

1975 börjar barnen från ”Barnen i Jordbro” i mellanstadiet. Nya fröken Lena som tar över efter Inga Britt tycker att hon har mycket att leva upp till. Hon vill skapa de allra bästa förutsättningarna för barnen från förorten och miljonprojektet Jordbro. Hon planerar och kämpar hårt tillsammans med barnen för att skapa en Londonresa för hela klassen. Hennes mål är att alla ska få uppleva en utlandsresa och öva sin engelska. Rainer Hartlebs team får följa med och hans vänligt nyfikna frågor öppnar upp en värld av olika personligheter framför fotografens kamera.

När klassen sedan börjar högstadiet tappar många av dem sugen inför skolans och framtidens krav. De växlar mellan att längta ut i världen, sakna framtidstro, prata om grupptillhörighet, fnissande kamma sina luggar och tända sin första cigarett och att prata allvarsamt om vad de vill göra med sina liv. Skolmiljön känns påtvingad för många, de vill arbeta, ut och göra något ”på riktigt”.  Gymnasievalet görs i en tid då det fortfarande fanns möjlighet att få jobb när man var 15 år och flera väljer att jobba och plugga på komvux.

När Rainer Hartleb började filma en skolklass i Jordbro den första skoldagen hösten 1972 blev det starten på Jordbrosviten 1972-2014, ett av de mäktigaste projekten i svensk filmhistoria. Under mer än 40 år får vi följa människors vardag och drömmar i en Stockholmsförort i en tid när det moderna Sverige byggs.

Barnen från Jordbro och uppföljaren Leva i Jordbro skapades och presenterades ursprungligen i 12 tv-dokumentärer, en-timmes avsnitt som sändes i Sveriges Television mellan åren 1973 och 1981.

Filmerna om barnen i Jordbro belyser en omvälvande period i Sveriges moderna historia. Feministiska idéer med krav på jämlikhet och införandet av arbetsrättsliga lagar påverkar hela samhället. Avflyttning från landsbygden in till städerna, arbetskraftinvandring och byggandet av nya bostadsområden i förorten, sk miljonprojekt skapar nya möjligheter och problemställningar. Ifrågasättandet och viljan att avskaffa klassamhället påverkar utformningen av skolan där man arbetar utifrån önskan att ge alla samma chans att lyckas.

Rainer Hartleb om sitt filmarbete:
Det finns de som menar att filmer inte bara ska bestå av människor som pratar. För mig pratar inte människor, för mig är människor intressanta som individer. För mig är människor intressanta att lyssna till. Mina filmer är berättelser om människor och deras erfarenheter.

Malena Janson, SvD, 2016-10-28 om JORDBROSVITEN 1972-2014
”Jordbrosviten” är, förutom en djupt imponerande filmprestation, berättelsen om hur det är att vara barn och ung och småningom bli vuxen i Sverige mellan åren 1972 och 2014. /…/ ger nyanser och påminner oss om att inte bara vårt land har förändrats, utan också vår syn på barn; vad barn är och bör vara, deras behov och deras plats i familjen, närmiljön och världen.”

http://www.svd.se/barnen-i-jordbro-skriver-var-historia/om/kultur:under-strecket

I Jordbrosviten 1972-2014 ingår 7 filmer, totalt över 10 timmars film:

Barnen från Jordbro           1972-75              73 min
Leva i Jordbro                      1975-81              80 min
Tillbaka till Jordbro             1988                  83 min
Det var en gång en liten flicka…    1992             56 min
En Pizza i Jordbro                1994                   73 min
Alla mår bra                           2006                  157 min
Långt från Jordbro               2014                  118 min

Klicka på bilden för att ladda ned som högupplöst. Ange Folkets Bio som bildkälla om ej annat anges.

Fakta